Att hälla kaffesump i krukor och grönsaksland är ingen bra idé, men det går att använda.
Växter är levande varelser som föds, får näring, växer och dör. Vi lärde oss alla den läxan i skolan, och låt oss anta att vi minns den. Vad vi inte är lika medvetna om är att deras mat inte är densamma som vår, och därför är det ingen bra idé att slänga överbliven buljong, äggskal eller andra rester i jorden; vi kan döda dem långsamt. Det vi kan använda är kaffesump, men inte direkt. Det finns sätt att använda den på ett mer effektivt sätt.
Att kasta kaffesump i växtjorden är en utbredd sedvänja, nästan som ett mormors knep, som jag är säker på att vi alla har sett praktiseras i våra familjer. I mitt fall upprepade – och upprepar – min mor gesten med planteringskärlen i sitt hus på landet, men inte med krukorna i stadslägenheten. Varje morgon samma gest: hon avslutar frukosten och tömmer det malda kaffefiltret från den italienska kaffemaskinen direkt i jorden. Han har aldrig förstått om det fyller någon funktion, men det ger gården en lätt angenäm doft.
Anekdoter åsido, den kaffesump som vi hatar att slösa bort kan återanvändas till förmån för våra växter eller grönsaksland, med hänsyn till vissa särdrag. Som flera trädgårdsodlare och experter förklarar för Martha Stewart, ta hänsyn till jordens pH-nivå och typen av gröda eller växt. Tänk också på att kaffe är rikt på kväve.
Vegetabiliska trädgårdsväxter som drar nytta av kaffe. Växtsorter som trivs bäst i sura jordar kan vara tacksamma för kaffesump i sitt substrat. Acidofila växter inkluderar lönnar, hortensior, rododendroner, ormbunkar, bönor, citrus, blåbär, hallon, jordgubbar, morötter, fänkål och rödbetor; vissa tomatsorter tolererar också måttligt låg surhet, men inte alla. Det är bäst att applicera drägget på tomatplantor i början av säsongen, innan de utvecklar frukt, när de behöver mest kväve. Applicera aldrig på växter som behöver mer alkaliska jordar, till exempel örter, lavendel eller pelargoner.
Kompostera det överblivna. Den teknik som fungerar bäst med minst risk är att behandla kaffesump innan den används som växtnäringsmaterial. Kompostera genom att balansera organiska element som ger kväve, t.ex. kaffe, med kol, t.ex. torkade löv; använd t.ex. fallna eller klippta löv från dina växter eller löv från oanvända grönsaker. Försök att hålla en bra proportion och gör inte kompost med för mycket kaffe, men inte mer än en femtedel av den totala mängden.
Gödselmedel och skadedjursbekämpning. Det är ingen bra idé att hälla upp kaffesumpen direkt ur kaffekannan eftersom fukten kan packa jordytan och fungera som en barriär, dessutom med risk för att det bildas mögel, svamp och bakterier. Det bästa är att samla på sig en rejäl mängd och låta den torka utspritt i ett fat eller en bricka under några dagar i rumstemperatur, gärna i solen. Sprid ut dem på ytan, men undvik att låta dem falla för nära stjälkarna, och rör om lite så att de tränger in en aning. Förutom att gödsla kan det mota bort sniglar och andra ovälkomna besökare.
